Här sätter jag kläder av ord på mina tankar

Min eviga saknad till mitt gröna sköna Enköping.  Det är så himla svårt att släppa. Det känns fortfarande som mitt hem. Så fort jag blir lite ledsen, glad mitt på dagen så saknar jag att vara i Enköping. Jag saknar att studsa på torget. Jag saknar att köpa smörgåstårta på Ica supermarket och stå i kö till bankomaten vid Sparbanken vid löning. Jag saknar kims kebab på bussterminals grillen och hans boxar historier. Jag saknar att ramla. Jag saknar all drama. Är inte det konstigt? Nu har jag värsta trygga livet, jag vet inte om jag orkar med det. Är det också konstigt? Jag känner mig vild. Mitt hjärta vill bara ut och leka och testa gränser. Ibland kryper det i kroppen.

Ibland kan ett djupt andetag vara fyllt av kärlek. Av värme, av liv... Jag saknar dom där speciella djupa.
Jag saknar chocken, jag saknar adrenalinet och jag saknar allt det farliga. Allt som är nära döden.. . . . .. jag vet, döden. Döden döden.



Jönköping är mjukare
Jönköping är enklare
Jönköping är lyckligare


Nu i Jönköping/L