Här sätter jag kläder av ord på mina tankar

Människors uppgift verkar vara att komma under ytan på så många andra människor som möjligt, att tvinga andra att prata om sig själva, sånna saker som man inte vill prata om. Men pratar man inte om sig själv får man höra att man inte kan anförtro sig till någon annan, att man är rädd, att man är hård och hemlig.

Jag tror att alla människor känner sig själva bäst. Eller är det inte så? Ibland kanske du känner mig bättre än vad jag känner mig själv men när du har fel skyller jag gärna allt på dig, på dig som fick mig att öppna mig. Tror många fungerar på det viset.

Ibland är det lyckat ibland inte, typ av lyckat är väl när en människa helt plötsligt känner sig fri igen ... är evigt tacksam till den som öppnat mig och fick mig att känna frihet.

Är evigt besviken på den som tvingar mig att öppna mig efter åratal av tjat och olaga infrång sen skiter i vad jag känner trots detta intrång. Då hade det varit skönare att behålla allt för sig själv än att våga öppna sig sen bli sårad.

Stackars dom.

Det här är till för att knögglas i ihop och kastas i papperskorgen ej konjuktur.



Obs. Eftersom det finns känsliga läsare av denna blogg så vill jag bara säga att det är inte tjejen i filmen som skrivit detta brev. Det vill säga ingen behöver ta åt sig av detta....Obs!!!!!


kiss kiss hug hug

När det är kallt är det ditt hopp som håller dig varm?

De bara går förbi och  tittar på dig.


Idag är första dagen av resten av mitt liv. Jag orkar inte undra längre hur det skulle kunna bli, nu vill jag veta hur det ska bli och jag tänker bestämma hur det ska bli. Tar mig i kragen och inser att om jag inte kan få det bästa så får jag ta det näst bästa....ELLER inte jag ska ha det jag vill ha och det är nu. Ska bara hitta vägen dit....

-får man fråga sig fram? Nej , tydligen inte....jag får klura. Ändring har börjat ske..

Johanna föreslår att jag ska prova häst idag, jag är lite rädd och skakig så jag vågar inte.

Imorrn är det jobb igen, en nykter helg är avklarad, Två till to go....ledig nästa helg också, helgen efter det är det personalfest och jag är med i fest kommitén så det kan bli svårt, eller enkelt kanske, eftersom jag kanske fixar massa på festen istället....vi får se..ser fram emot att ha fest ihop med elgiganten innan sammaslagningen iallafall...ops now its out in the open, mediamarkt kommer nog dö ut stackarna...


Nu ska jag göra mig två smörgåsar med stekt ägg och äta yoghurt och kolla på film och försöka tömma mitt hjärta från smuts. puss så länge mina änglar...


&

Två år utan dom här känslorna. Varför kommer dom tillbaka nu? Jag har säkert gjort något för att förtjäna detta. Man får ju trots allt dom köttbullar man förtjänar. Det kanske beror på alla 10.000 köttbullar jag fick i mig på olearys i somras.
H. Verkar inte kunna låta mig vara. In your face hoe!

Usch, jag mår inge bra, jag vet inte hur jag ska göra för att överleva detta.

Jag vet vad som funkar men vill inte ta den vägen om jag inte måste, om det inte är det enda som går, det enda hjälper.

Då måste jag faktiskt hjälpa mig själv i första hand och får bortse från vad nån annan känner och mår av detta.

Inte bara jag som gör mina val.

Till Lars vill jag bara be om ursäkt för att jag inte varit med dig på väldigt länge, förlåt för att jag försummat dig, men det känns som att jag inte behövt dig, inte behövt musiken som förr, men nu vill jag ha dig igen hoppas du finns kvar.

Jag instämmer på allt du vill.
 

jag skulle vakna mitt i natten
och gå upp och ta en långpromenad
jag skulle låta blicken möta andra ögon
i en främmande stad
jag skulle inte ha så bråttom
med att träffa nån ny
jag har rätt mycket med mig själv
precis som du
jag skulle andas i det tomrum som blev över
om du lämnade mig nu

jag skulle sitta på ett tåg mot Paris
och låta Stockholm va
jag skulle få den tiden över för mig själv
som jag sagt att jag vill ha
jag skulle unna mig att drömma
hundra mil genom Europa
om en främling
lika tillitsfull som du
jag skulle pröva mina läppar mot nån annan
om du lämnade mig nu

jag skulle kunna leva utan den där blicken
som får mig ur balans
jag skulle sakna den där stunden som vi har
när vi till slut har blivit sams
jag kanske skulle söka upp
kontakter som jag tappat
som jag varit med
förut nånstans
jag antar det finns nån du skulle ringa
om jag inte fanns

jag kanske skulle leta upp nån yngre
som en fjäder i hatten
det skulle bli för tomt om ingen fanns där
som värmde mig i natten
men jag skulle aldrig ha tålamod nog
att bli förstådd
ingen känner mig
så väl som du
jag skulle fastna i min ensamhet igen
om du lämnade mig nu




Ikväll blir det antingen träffa Erik eller filmkväll hos Gloria och Emelie igen =)


Kommer bli starkare än någonsin. När någonting bryter ner mig så bygger det nya muskler av fajten.

Tror att det här är mitt hejdå för idag.

Ba bye

/L