Här sätter jag kläder av ord på mina tankar

Älskar att det är så ljust ute nu, älskar att jag vågat hålla ut genom hela hösten och vintern, visste att jag skulle få se ljuset igen. Älskar att Sofia lärde mig att hoppet är det sista som lämnar människan. Älskar att jag vet det nu. Att hoppet aldrig lämnar mig, att det är det enda som aldrig lämnar mig. Det känns tryggt. Jag vet att allt kommer att bli bra. Allt kommer bli så himla bra. Just nu är jag bara lycklig, om det bara varar i fem minuter så gör det ingenting, bara jag får känna såhär som jag gör just nu. Bara en liten stund. Dom stunderna som jag älskar är alltid så korta, alldeles för korta, men god damnit vad vackra dom känns och livet blir så himla vackert av dom och mina ögon blir bara blåare och blåare av att veta det.




Ps. älskar att jag kan se igenom vattnet och att det tvingar in luft i mina lungor.


/ L som i längtar och som i Linda

Hos dig är jag stark, hos dig är jag underbar. Älskar den låten. Så fin.

Brolle tror att han är elvis och det retar mig nåt enormt.

Idag är en dag jag helst vill radera. Men vissa dagar kanske gör så ont just för att det är en ny dag. Som en födelse eller en avvänjing. Abstinens, sjukdom, smärta. Det blir ju alltid solsken efter regnet det vet ju alla.
Längtar så enormt till semestern. Så jag äntligen får vara hemma bland dom som kan mig, dom som känner mig, dom som jag har kul i det tråkiga med. Där är jag stark, där är jag underbar!


Ska kolla klart på så ska det låta nu ;)


Only L

Varför ser du så sorgsen ut? Det är tårar i dina ögon. Kom till mig nu. Skäms inte för dina tårar. Låt mig se igenom dig, jag har sett den mörka sidan också. När natten kommer och du inte vet vad du ska göra.. ingenting kan få mig att älska dig mindre. Jag finns kvar vid din sida. Om du är arg, bli arg, håll inte allt inne. Kom och prata med mig. Vad har du att dölja? Jag blir också arg. Vi har många likheter. Vi står alla vid vägskäl och vet inte vilken väg vi ska välja. Även om du inte finns längre så kommer jag finnas bredvid, kommer inte låta nån skada dig. Kommer aldrig överge dig. Jag finns kvar vid din sida och låter ingen skada dig.


---
Sjuk och åter sjuk, trodde det skulle bli bättre och bättre men blir bara sämre och sämre...feber, hosta och snor i hela hjärnan så kan inte andas...tokjobbigt. Tänkte åka till Enköping till helgen, jag saknar verkligen. Behöver få en dos av Enköpings äpplet för att kunna orka livet här nere helt isolerad. Är precis så det känns, helt isolerad. Vuxen och fången. Sommaren blev inte som jag hade tänkt mig riktigt heller så det får bli en sommar hemma hos Dessa. Saknar verkligen att vara så fri som jag känner mig där. Lättare att andas där vissa stunder och svårare andra stunder. Just nu har jag abstinens efter den känslan. Känns som att jag har förlorat mitt hjärta.
Fick ett erbjudande om att bo granne med Dessa i en trea i Enköping. Väldigt frestande att gå tillbaka. Men ska jag vara så klen? Kommer jag bli nån annan den här gången? Behöver jag bara tillbringa mer tid där? Vill ha mitt körkort nu nu nu. Åker på kurs med jobbet på tisdag till onsdag sen körlektion torsdag och fredag sen är sista lektionen veckan efter sen är det dags att boka uppkörning. Fan va jag hostar och nyser och har ingen här som tar hand om mig=( Inge kul. Allt är så jobbigt nu. I-lands problem jag vet. Ska lägga mig igen mår inge bra...


Jag ger vad jag har/Linda