Här sätter jag kläder av ord på mina tankar

Jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en lång promenad.
Jag skulle låta blicken möta andra ögon i en främmande stad.
Jag skulle inte ha så bråttom med att träffa någon ny, jag har rätt mycket med mig själv precis som du.
Jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnar mig nu
Jag skulle sitta på ett tåg mot Paris och låta Stockholm va.
Jag skulle få den tiden över för mej själv som jag sagt att jag vill ha.
Jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa, om en främling lika tillitsfull som du
Jag skulle pröva mina läppar mot nån annan om du lämnar mig nu.
Jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans
Jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi tillslut har blivit sams
Jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat, som jag varit med förut någonstans.
Jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns
Jag kanske skulle leta upp nån yngre som en fjäder i hatten
Det skulle bli så tomt om ingen fanns där som värmde i natten
Jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd, ingen känner mig så väl som du
Jag skulle fastna i min ensamhet igen om du lämnar mig nu.

Jag tycker att allt går bra nu. Klart att humöret är upp och ner, men det är bara små i lands problem. Jag blir arg. Arg för att datorn är långsam, för att jag är lat med målningen, jag blir arg när jag får färg på fingrarna. Blir arg för att jag sov till klockan två. Arg för att jag vaknade och inte kunde somna om inatt. Men sen är jag glad också, jag är glad att jag målade lite idag så är det inte lika mycket imorgon. Det är bara att lämna in datorn på pc och sätta in mer minne såklart. Kostar ju inget. Glad för att jobbet går kanon. Glad för att snön inte kommit än. Glad för att jag ska åka buss till jobbet imorrn. Glad för att jag finns. Är arg på min pappa, han är alltid så negativ till allt när man pratar om något man vill göra. När ska det sluta? Inget är positivt. Aldrig, så jävla trött på det. Tänker inte prata med dig om sånt något mer så slipper jag höra ditt jävla pessimist snack. Klarar mig fint utan det. Om du inte är nöjd med dig själv och dina beslut i livet behöver du inte ta ut det över oss. Eller rättare sagt SKA inte göra det. Ta dig i kragen för fan.
Lovisa, ska börja på komvux och tävlingen om körkortet fortföljer. Spännande spännande. BRA Lovisa!
Jag är lite nervös nu...Om vad som ska sägas imorgon ....Hoppas allt kommer gå som planerat. Hoppar av iver.
Nu går jag och tar ett solbad och hoppas på att spyan inte längre existerar på innesol.

Ikväll är det moreno och tystnaden imorgon är det cellprov, jag tror jag kommer banga!


Mañana
/Linda

Uppskattning, vad är det för dig? När uppskattar du livet och hur uppskattar du det?
För att känna lycka måste du ha känt smärta och vice versa. Är det därför man ger sig själv en örfil ibland när man gråter? För att känna att det finns värre smärta än man redan känner. Att göra den smärtan man bär på något mildare. Allt vi gör är ju ändå att jämföra allt. Är det därför man skär sig själv i låret?
Är det därför man börjar ta droger när man mår dåligt?
 Alla vet att droger är enormt skadligt ju, så varför ta det om det inte är för den orsaken jag nyss nämde? Är det bara för att känna att det man redan bär på inte blir lika farligt som det kan bli. Är det ovannämda självskador ett sätt för oss människor att bevisa för oss själva att vi kommer överleva, eller att vi dör i vilket fall som helst? Är det ett tecken på att vi kämpar eller är det ett tecken på att vi har gett upp? Jag ser det nog som två korrekta alternativ. Tror inte att det finns svar på "livets svåra gåta". Ni har säkert hört den gamla klyschan " man vet inte vad man har för än man förlorat det" Så är det ju. Kan man lära sig uppskatta vad man redan har om man inte testar gränserna ibland? Visa mig gärna hur.
Det här med "är glaset halvtomt eller halvfullt" är också en sån sak. Hur ser du på det? Hur är ditt glas? Mitt är för tillfället halvfullt. Men när jag väl druckit upp och fyllt på nästa gång igen så kan det likväl vara halvtomt. Jag svänger, precis som du, precis som livet. Solen går upp, det är ljust, solen går ner det är mörkt. Det regnar och efter regn kommer solsken. Det vet alla. Frågan är alltid bara när.
Jag uppskattar just nu.

/L